Vem är jag?

Jag är anonym. Jag är en tjej på

femton år som lider av depressioner. 

Självsvält:

Jag slutade äta för något år sedan då jag kände

att jag inte dög. Jag trodde att om jag bara såg på

mat skulle jag bli tjock. Jag har med gott resultat

försökt äta. Frukost , lunch och middag. 

Självsvälten har jag inte varit stolt över, men när jag

såg hur kilon ramlade av kunde jag le. Tack.

Knivar och rakblad: 

Jag älskar er. När jag bara velat sluta, bara ge upp.

När jag varit som mest ledsen, har ni funnits där.

Jag är inte glad över att se ärren på min arm. Men ni har

gjort mig bättre till mods de dåliga gångerna. Istället för att skada

någon annan när jag var ledsen, så skadade jag mig själv.

Tack.

Psykologer: 

Tack för inget. Allt ni har tryckt i mig

är en massa jävla piller och sen tror ni att det blir bra.

Vården i Sverige får en att vilja kräkas. Ni är till för att hjälpa,

men allt ni gör är att stöta bort oss. 

Men mest av allt:

YOHIO och Tokio Hotel: 

YOHIO har fått mig att tro, att man kan

vara annorlunda. Han har fått mig bli glad.

Tokio Hotel har hjälpt mig igenom flera ledsna stunder

med deras låtar. T.ex Don't Jump eller In Die Nacht. 

När jag mår dåligt så söker jag bara på Tokio Hotel Funny Moments

på YouTube, så kan jag le.

Hört att jag blivit kallad bl.a ful av någon jag håller väldig kär.  Du är en hycklare, falsk och måste tydligen prata skit om en person som ALLTID lyssnar på dig. Att du ens har mage att kalla mig en av dina bästa vänner och i nästa andetag snackar du skit bakom min rygg och kallar mig helt random, ful? Jaha? Okej? Så jag är helt enkelt ful för att DU tycker det? 

Det är inte jag som lämnar en vän ensam på skolgården eller i korridoren om den ska knyta skorna eller något. Det är inte jag som måste snacka skit om någon som inte gjort mig ett skit. Det är inte jag som kan prata allt med en vän och sedan bara, helt random, svika den vännen?

Att du ens kastar bort mig, din vän, som om jag var en jävla disktrasa. Jag är trött på ditt skitsnack.
Åtminstone står du för dina handlingar, ibland. Jag vet hur du är egentligen. Jag är trött på ditt spel. 
Jag är trött på att bli behandlad som skit av nästan ALLA! Jag har ingen skyldighet att skydda dig längre. Jag har alltid funnits för dig och varit din vän, iallafall vad du har sagt, men allt jag har fått är skit bakom min rygg.

Säg det till mig, ansikte mot ansikte istället för att säga saker till alla andra när ni inte har nåt att prata om när jag är borta från skolan. Våga inte ens prata negativt om mig när jag inte är med och sluta vända kappan efter vinden!

Du vinner inte ett skit.

Den sorgliga verkligheten av mitt liv. Varje dag vaknar jag upp med inga meddelanden, inga missade samtal, inga noteringar, inget. Ingen stör mig verkligen för att hålla kontakten. Jag stiger upp, tar något att dricka och sätter mig vid datorn. Och det är där jag stannar. På internet. Jag har inga vänner här. Ingen vill egentligen prata med mig. Ingen uppmärksammar mig, faktiskt. Så jag sitter vidinternet och gör inget. 
Jag gör inget, och det är det jag är bra på. Det är lika sorgligt som det låter. Det jag har att se fram emot när jag vaknar är inget.
En sorglig sak är att folk skulle nog inte komma ihåg mitt namn om de inte såg det på sin vänlista. Jag är bara den tjejen som isolerar sig själv och som ingen riktigt känner. Som folk kallar konstig och skum. Sen inser jag att det är 1 på natten och att jag fortfarande sitter där, gör inget. Så då går jag mot min säng, och bara ligger där. Jag ligger där och berättar för mig själv att imorgon är en ny dag och jag ska göra någonting med den. Jag ska göra något bra. Jag ska göra något med mitt liv.
Men sedan så kommer imorgon, och jag sitter fortfarande där. Utan meddelanden, utan några missade samtal, inga noteringar, inget. Jag är där jag är, precis där jag var dagen innan. Ensam och deprimerad. På internet. Som varje dag.

Alex. Alex Bucur.

Du är den underbaraste människan som någonsin och kommer existera. Du är som mig och jag är som dig. Du är bara så helst jävla fantastisk!

Du är finast, bäst och snäll. Du ska strunta i att Sabina dissar dig. Du ska strunta i vad fjortisarna gör mot dig. Du ska strunta i dem, för du är du och du är perfekt. Jag hoppas att du förstår att jag tycker mycket om dig, för varje gång jag har mått dåligt så har du funnits där för mig när ingen annan har brytt sig. 

Du har fått mig le i de gråaste stunder.  Varje gång jag ser dig slås jag av din skönhet som strålar stark som solen från din själ och ut. ''Dude, you're so deep I can't even see you anymore!". Nejmen.. Du är bara så helt jävla härlig! När du ler så ler jag, när du gråter så gråter jag, när du hoppar så hoppar jag. Och det ska alltid vara så. När Erich gjorde slut fanns du där för mig och stöttade mig. Du fick mig att skratta under den tiden jag var som mest ledsen. Vad är din superkraft? Du är bara bäst.

Fatta hur mycket du betyder för mig! Du har leende som en ängel och ögon som en diamant, och att du inte kan inse det förstår jag inte.
 

"Du är perfekt"
"Du är en helt underbar tjej"

"Du är bra"

"Men gud var sööööt >w<"

"Så gullig röst Emma!"

Hur kan du säga så? Fatta hur glad jag blir. Fatta hur jag får ont i kinderna av mitt leende. FATTA HUR FHEWUIRWHE DAMNHFEWOHREW.

Gå bakom mig, gå framför mig, gå vart du vill vännen men gå inte ifrån mig. När du kramar mig ska jag aldrig, ALDRIG släppa taget. För jag känner mig trygg med dig. Jag kan lita på dig och Ebba mer än någon annan. Du har gjort mig tusen gånger starkare. Du har sträckt fram din hand och luft upp mig när jag har ramlat ner. Du har tagit emot mig.

Jag är stolt över att bli kallad bra av dig, för du är ju helt perfekt! Jag är också förvånad över att ha dig i mitt liv eftersom, jag är inte värd dig. Du är så mycket mer värd än vad du får. För du är omtänksam, underbar, finast, bästast och en allmänt fantastisk person. Jag önskar att flera tjejer hade en kill-kompis som dig, för det behöver dem. Så jag är stolt.

Minns du första gången när vi pratade? En av de bästa minnerna jag har. Detta är äkta kärlek och vänskap. Du är allt. Och jag älskar dig.